Specialpedagogik var dagens tema för mig. Efter en lång paus återvände jag till institutionen för pedagogik och undervisade några lektioner för studenter i årkurs ett. Jag berättade om mitt liv, om hur det var att gå i en vanlig skola jämfört med en specialskola för handikappade barn, dit jag placerades när vi kom tillbaka till Finland. Skolan var rena rama lekskolan till det som jag hade vant mig vid. Vi behöver diskussion om placeringen gällande handikappade barn. Frågan är om det är alltid rätt att placera handikappade barn i specialskolor. Visst har utvecklingen gått framåt i Finland jämfört med 1980-talet men ännu idag måste föräldrarna kämpa för mycket att få som de vill. En skola för alla finns på papper men finns den på riktigt.
Funktionshinder (CP-skada) och förståndshandikapp är två olika handikapp som man inte ska blanda ihop. Många av de handikappade eleverna klarar senare i livet av ett vardagligt arbetsliv och så vidare vi behöver bara ge dem en möjlighet till att få en utbildning. Det som jag tycker är otroligt är det att vi skiljer på vanliga barn och barn med särskilda behov i skolan men sedan så måste vi ändå leva vardagen i samma samhälle. Jag tror också att med hjälp av att inkludera olika salgs barn i "vanliga grupper" minskar också förekommsten av mobbning
Hoppas att mina studenter fick en tankeställare av dagens föreläsning
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti