Jag har suttit i Jyväskylä landskommunens handikappråd nu i snart tre år och drygt ett år har jag varit rådets ordförande. Vad vi har åstadkommit det vet jag inte, ni läste rätt. Vi sitter och har möten med fika men vi kommer aldrig framåt. Tyvärr men vi har ju som tur är bara ett halvår kvar för man ska sammansluta Jyväskylä och Jyväskylä landskommun så vi blir stadsbor i januari 2009!! Alltid när något går fel eller om man måste inställa ett möte får ordföraren allt skit på sig. Jag fick ett jätte elakt mejl igår det är tur att man kan låta bli att läsa mejlen som inte är sakliga eller vänliga. Men hör på nu goda vänner, handikappade är riktigt elaka mot andra handikappade, det kan ni utan handikapp ens föreställa er. Vad det kan bero på, det vet jag inte? Har någon idér??
Det är viktigt att vi har handikappråd men vi kan ínte åstadkomma något om man varje gång måste bråka om saker vi kan inte tycka samma varje gång men ibland måste man kunna ge med sig. Det har jag faktiskt lärt mig under åren även om jag fortfarande är MYCKET envis. Eller?? Men det finns två sorters av envishet ett som är bra och ett som är mindre bra och man måste kunna använda båda sorterna av envishet rätt.
Framåt ska man väl även om arbetet i gruppen inte känns så bra just nu
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti