Det är kanske på tiden. Veckan gick så fort att jag inte riktigt hann med. En vanlig vecka har det varit med arbete och fritid. Nu när jag tittar ut så skiner solen och det ser riktigt trevligt ut. Ja, nu är det bara en månad kvar att arbeta, sedan blir det sommarlov. Beträffande hösten och arbetet har jag ingen aning om jag har väl blivit lovad så där smått att jag ska få vara kvar men jag har inte skrivit under något avtal än. Så det får väl bli den dagen den sorgen som man brukar säga. Jag vill ju gärna jobba kvar.
När skattedeklarationen dimpar ner i postlådan vet man att det är vår. För min del gick allt som jag hade räknat så det blev bara att kolla att allt är rätt och vänta på skatteåterbäring. Oj vad skönt!
Nu ska jag njuta av solen.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti